Jag har gått upp i vikt. Upp i kroppsmassa. I fett. Jag känner det när jag sitter ner, står upp, rör mig, är stilla, ligger ner, sover, är vaken, överallt. Alltid. Hela tiden. Jag vill bara klippa av det, få det att försvinna från min kropp. Vill skära av det, mörda det, få det att försvinna bara. Men nej. Det finns där, försvinner aldrig. Vad jag än gör, hur jag än äter, hur jag än tränar.. det försvinner inte. Aldrig. Fitta. Jag hatar min kropp. På riktigt, det är inte bara något jag känner. Det jag känner.. det är hat. Som jag aldrig känt på den nivån innan. Aldrig. Jag hatar det. Äckliga jag. Äckliga fett. Äckliga allt. Ångest. Ut nu. Cykla fem minuter. Träffa kompisar. Låtsas vara glad. Fitta.