Tjockis
Jag skulle ju börja på riktigt nästa vecka, och ångesten kryper på min kropp just nu. Har ätit för mycket, för mycket, för mycket. Plugget kommer i första hand, så jag hinner inte träna hellar. Ångest. Panik och desperat, jag vill få ut all mat ur min kropp, klippa av allt fett. Äckel, ångest, misslyckad. Greger vinner, både Ana och Mia förlorar. Som två föräldrar som förlorar ett barn till socialen, inte vet jag. Någon liknelse. De slutar ta hand om mig. Greker tar över. Mat, mat, mat. Mamma hindrar Ana och Mia från att ta hand om mig. Ångest, panik, desperata tankar. Kanske, kanske, kanske? Nej, nej, nej. Plugget först, allt annat sen. Plugget först, jävla plugg. Hindrar mig från mitt mål. Hindrar mig från att leva. Ångest, panik. Orkar inte. Greger vill att jag ska trycka i mig mat, det behöver man när man pluggar. Mamma vill det också, även om hon kallar mig tjock. Ana och Mia är mina enda vänner. De förstår mig som ingen annan. Men de kan inget göra. Inte när alla är hemma. Då gömmer de sig, långt inom mig. Och river upp mig inifrån i stället.
Postat av: Ana
Hur lång är du?