Hej på dig. Och ja, jag ska bli smal. Någon dag. 

 

Dock känner jag just nu för att kräkas, då jag tryckte i mig godis och mackor till mellis, fråga mig inte varför. Ni är välkomna att äcklas av mig.

Spy, spy, spy, stoppa fingrarna i halsen. Jag vill, ni förstår inte hur mycket jag vill. Men folk kommer hem snart, de får inte se, inte misstänka, inte tro. De ska bara vara. Tro att allt är normalt, att jag mår bra över fettet jag har överalt. Över att jag är tjock, fet, ful, äcklig och fettig. Usch, jag mår fan dåligt av bara tanken. Jag vill, men jag hittar inte motivationen. Hur gör man då? Finns det något att göra? Eller är det lika bra att börja svälta mig direkt?